Så har ytterligare några dagar gått. Jag längtar efter Ronja så fruktansvärt mycket. Hon finns i hela lägenheten och det är så tomt. Ibland "glömmer" jag bort mig och tänker som hon snart ska komma hem igen. Har idag varit med Inger på stan hela dagen och då går det bra. Det blir lättare att skingra tankarna men så fort jag kommer hem så är det bara jobbigt. Saknar hennes tassande när hon följde efter oss. Man saknar t.o.m hennes snarkande och snusande när hon låg här i sin korg på kvällen. Jag älskar henne så mycket.