Så här känner jag mig i kväll. Har haft en tuff dag med min vovve som har varit helt hopplös med det mesta. Lyssnar inte, vill bara busa och bita i allt. Tittar sen lite oskyldigt på mig. Är inte glad på henne just nu!!! Det blir nog många"fighter" känns det som. Ibland känner jag mig nästan gråtfärdig. Vad har jag gett mig in på?? Är van med en lugn vovve som lyssnade (oftast) om hon inte låg och snarkade förstås.Putsade även fönster på fm. Undrar just vem som ritat detta hus. Den människan har aldrig putsat fönster. När man ska vända fönstret så hänger man halvvägs ut, får ju svindel på kuppen. vad händer sen!!!! Det börjar regna och snöa ..................... Hur kul kan det bli???
3 kommentarer:
Du ska inte ge upp på Elvira. Hon är så liten fortfarande och valpar ÄR ett helvete vissa (läs många) dagar. Det kommer bli hund av henne oxå även om det inte känns så nu. Du kan inte jämföra med gamla Ronja. Både Ronja och Wilma har varit valpjobbiga oxå. Jag minns att jag tänkte att när hon är 1 år så börjar hon nog mogna. När hon var 1 år tänkte jag att SNART blir det nog bättre (hon hoppade hela tiden och gick INTE att träna lydnad med. När hon var 3 år först började Wilma mogna mentalt. Då jämförde jag med lugna, duktiga Felicia som var stora stjärnan i ALLA lydnadskurser vi gick. Oj, det blev en lång kommentar men budskapet lyder: Ge inte upp!!! =) Kram
Har inte haft hund som du vet, men jag kan tänka mig att det är tufft. Speciellt när man desutom är själv. Lite lättare blir det nog när Kalle är hemma igen. Små växer som tur är.
Oj då.Detär klart jobbigt, särskilt nu när du är ensam med allt ansvar. Det är lätt att börja tvivla på sig själv.
Jag har aldrig haft någon valp så jag vet inte, men Christine har säkert rätt. Det är inte så mycket du kan göra nu mer än se tiden an. Och se till att hunden har en trygg kontakt med dig.
De positiva är väl att du knappast hinnder ha tråkigt eller?
Skicka en kommentar