Livet är oförsägbart!
Har ikväll varit på sjukhuset då min vän Mats fått två proppar i vänster hjärnhalva.
Känns tråkigt och det var en underlig känsla när jag satt där och pratade med honom. Vissa stunder kändes det som vanligt och ändå förstod jag att något var fel. Detta var inte den Mats jag känner.
Hoppas innerligt att han kan komma tillbaka och bli sig själv. Vet ju att det kan gå. Kroppen har en bra förmåga att hämta sig så nu är det bara att hålla tummarna.